Kurs eller Aktivitet? print
Thu 8. Dec 16 15:24



20161208_152223_0.png
Hej Alla underbara Rya fårs ägare,

Vi vill nå så många rya fårs ägare som möjligt. Vi har fått en super spännande beställning utav Helena Hernmarck. Helena är född i Sverige men hon bor och arbetar i USA, hon gör storskaliga, vävda, textila, bildvävar. Helena har varit kund hos oss i 45 år där Wålstedts textilverkstad har spunnit och färgat till många gigantiska bildvävar under åren. Vävarna är vävda på Alice Lunds textilier i Borlänge sedan skickas dem till USA. Dalarna äger en ”Mossklyftan” (nedan) som hänger på Dalarnas Museum.

Nu ska Helena väva fyra stycken bildvävar till några helt unika ”sky scrapers” i New York. Helena är väldigt mån om Rya fårets överlevnad och väljer att arbeta med rya ullen för dess fantastiska glans och otrolig styrka. Detta kanske blir hennes sista stora beställning då hon börjar komma upp i åldern.

Vi söker Rya ull i alla nyanser och mycket vitt. Tanken är att göra en film av hela processen och skriva ner varje rya får ägares namn som vi köper ull utav så att ni kommer med i filmen. Filmen ska följa hela processen ifrån fåren till slut produkten där den hänger i New-York. Film teamet kommer då att komma ut och filma fåren någonstans…. Det kan bli du och dina får!  
Första steget i processen är ju fåren, ullen. Snälla hjälp oss med denna fantastiska händelse och leverera er rya ull till oss. Detta är en fyra års projekt men vi måste börja spinna nu.

Wålstedts Textilverkstad AB

Hagen 15 785 44 Dala Floda

Tel 0241-22100


Helena Hernmarcks webb sida:  http://www.hernmarck.com/slideshow-past.shtml

20161208_152329_1.jpg


Renässans för ryor i USA?


De av oss som är tillräckligt gamla för att minnas 60-talet kommer säkert ihåg ryamattorna , som då var väldigt populära. Min mamma och alla hennes väninnor knöt ryamattor hemma i vardagsrummen och i handarbetsaffärer kunde man köpa materialsatser med både moderna och traditionella mönster. Jag hade glömt bort mattorna och kopplingen, om än just nu svag, till våra får. Att knyta ryamattor trodde jag var en utdöd hobby men det är fel.

I januari fick Ryaklubben ett mail från USA. En kvinna, Melinda Byrd, med svenskt påbrå ville veta mer om våra får och vad de har för anknytning till ryamattor. Hennes svenska farföräldrar hade varit återförsäljare för Bergås garner på 60- och 70-talen i sin handarbetsbutik. De sålde ryamattsatser och Melinda hade redan då designat egna mönster, som såldes i affären. Den är sedan länge borta men en del av garnlagret fanns kvar och blev fröet till det företag som Melinda startade för några år sedan. Hon ritar mönster till ryamattor och knyter också egna.

Nu skriver hon en bok om ryamattor och det är därför hon vill veta mera om Ryafår och svenska ryamattor. Ryamattor, som ursprungligen låg i sängarna som täcken, gjordes av ull med ryafårens egenskaper och var värdefulla ägodelar. Så är det ju inte längre och nutida ryamattor knyts av alla möjliga sorters ull men Melinda vill ha med ett kapitel om våra får, den historiska bakgrunden och hur Ryaklubben bildades och bevarar Ryafåren. Hon ville gärna ha några personliga skildringar av någon som var med från början.

Jag har hjälpt till att översätta hemsidan till engelska för den historiska bakgrunden och Sonja Thyen har skrivit en målande redogörelse av Ryaklubbens första år. Melinda ville också ha några bilder och vi skickade några som vi snabbt kunde få fram bl.a Magnus Hörbergs bild som finns på vår folder.

Kontakten med Melinda har givit mig en hel del att fundera på. Vi lever i en internationell värld och kanske kan vi få lite draghjälp från utlandet i vårt bevarandearbete. Om vi kan sprida kunskap om och efterfrågan på ull och skinn från våra får skulle det ju bredda vår marknad ordentligt. Det ryagarn ”Åsboryagarn” som nu säljs av Klippan är spunnet av ull från nyzeeländska Cross Breed-får och det känns ju lite märkligt. Wålstedts har begränsad kapacitet men jag har förmedlat kontakt mellan dem och Melinda, som har svårt att hitta garn av rätt kvalité. Om det leder till något vet man ju inte, men sår man frö där man kan, kanske något gror. Jag tycker också att vi ska ha information på engelska och eventuellt också på tyska på klubbens hemsida och det tycker jag också är en bra idé för er som redan har egna hemsidor.
Om någon vill titta närmare på Melindas alster är adressen: http://byrdcallstudio.com

Ulrika Östh








Om du har någon Kurs eller Aktivitet som du vill lägga till så skicka ett email till: webmaster@ryaklubben.se